Oooook...

Som jag innerst inne befarade, så lämnade vi min kära bil, och såg henne för sista gången igår...
Det ÄR en speciell känsla med saker som är ens första saker, för mig iallafall...
Hon har varit min bil hela tiden sen jag tog körkort 2005, så visst knyter det sig i mitt lilla varma hjärta...

Det va likadant med Alfons första barnvagn, som jag la ut på Blocket, och efter 15 min va den såld, snacka om ångest över vad tusan jag nyss gjort!!
Men det är så med första betydande sak...Lite som en första kärlek...

Nu får vi se vad det blir av med en ny bil, nu ligger vi lågt ett tag och sörjer..:-)

Freijan